Vackra stråkar spelar ett sista outro i Hyde Park

Torsdagen var en speciell dag. Det var nämligen sista dagen jag och Slim spelade ihop i Hyde Park. På Fredagen flyttade han tillbaka ut till Cuji Bay, på Söndag har han ett avslutande gig på ett stort bröllop, på Måndag ska jag köpa förstärkaren av honom och på Tisdag sätter han sig på planet tillbaka till Brighton, England.

Så Torsdagen var lite av en sorgsen dag. Det kändes som slutet på en liten era, på något konstigt sätt. Slim har lärt mig otroligt mycket under de här veckorna och jag tar med mig ett gitarrfodral FYLLT med kunskap och erfarenheter. Inte bara om musik utan även om livet i stort.

I Fredags hände en sjukt oväntad och rätt rolig grej. Jag satt och spelade i Hyde Park som vanligt då en 50-ish gammal man kom fram och pratade med mig. Med sig hade han ett fodral innehållande en fiol och rätt var det var frågade han om han kunde få spela med mig i ett par låtar - självklart fick han det! Jag travade igång introt till Bob Dylans, Girl From The North Country, och han följde snabbt efter. Efter bara ett par ackord lät det som om han inte gjort annat än spelat Dylan-ballader. Det blev väldigt effektfullt med fiolens valsande i bakgrunden och låten lyfte som den aldrig gjort tidigare!

Vi fortsatte och spelade en låt till efter det och började bygga en liten nyfiken publik. Det var första gången någonsin jag spelat tillsammans med någon på det sättet och det var en JÄVLIGT häftig upplevelse som gav mersmak! Det visade sig så klart att Mark (från Belgen) var en gammal proffs-violinist, och det märktes verkligen på hans sätt att snabbt få en känsla för låtarna och hans otroliga musiköra.

I Lördags fick jag sällskap av Viktor och Markus som bestämt ville ta med mig till en plats där de var SÄKRA på att jag skulle kunna känna bra med pengar. Det visade sig att denna platsen var PRECIS vid ingången till operahuset, haha! Det var så klart helt förbjudet att spela där, men jag älskar Mackan och Viktors beslutsamhet att ändå försöka övertala mig att spela där. Övertalningsförsöken lyckades dock inte den gången...

Istället fortsatte vi vidare mot den stora turisthamnen Circular Quay. Där jag efter nya övertalningsförsök till slut satt mig ner och spelade precis vid ingången till en av färjorna. Det var en HEL DEL folk och förutsättningarna för att tjäna bra med pengar fanns helt klart! Och det gick helt ok, i en timme, tills en vakt kom fram och frågade efter mitt buskingpass. "Ok, men det har jag ju så det borde vara lugnt", tänkte jag. Så jag visade honom mitt pass i tron om att jag skulle få spela vidare. Men tydligen innefattar inte mitt pass Circular Quay utan endast centrala Sydney. Bummer. Bara att packa ihop. Jag hann i alla fall få in en del pengar (ca 26 dollar) under den knappa timmen jag spelade och hela dagen artade sig i ett rolig liten musikexpedition.

Idag (Söndag) är jag tillbaka i gamla goda Hyde Park och har jag spelat ca två timmar (från 10 till 12) under vilka jag fick in dryga 68 dollar - fullt godkänt! Imorgon lämnar jag Sydney tillsammans med Viktor och två andra svenskar som precis anlänt från Melbourne. Vi tar nattbussen upp till Byron Bay där planen är att försöka söka jobb på den stora musikfestivalen, Blues fest, som går av stapeln Torsdag-Söndag. Lyckas vi inte med det tvingas vi nog åka vidare innan helgen pga det dyra boendet i under festivaliteterna (en natt på hostel går på upp emot 50 dollar!). Tanken är att vi ska försöka tälta eller liknande i några dagar för att slippa checka in på något dyrt hostel. Återstår att se hur det kommer att gå med det...

Det var nog allt jag hade på hjärtat för den här gången. Risken finns att inläggsfrekvensen kommer vara lite lägre under kommande veckorna då jag planerar att resa upp över östkusten. Men jag ska försöka få iväg något inlägg eller två under resandet. Annars hörs lovar jag en rapport när jag kommer upp till Brisbane, där jag tänkt stanna ett tag och jobba in pengar.

På återhörande!