Spela för överlevnad(ish)

Den tredje veckan som gatumusikant har tagit sin början. Efter att ha betalt hyran och Bon Iver-biljetten så hade jag i Måndags 5 dollar på mitt Australiensiska konto, samt 22 Dollar på fickan. Nu lever jag verkligen dag för dag! (Att jag har mer pengar på mitt Svenska konto, som jag i och för sig inte kommer åt för tillfället, låtsas jag inte om för att öka dramatiken.) För att höja insattserna ännu mer så har jag gått och blivit förkyld, vilket innebär att min röst är bräckligare än vanligt. Detta innebar att jag bara klarade av en knapp timmes spelande i Måndags och fick endast in skrala 17 dollar. På Tisdagen kände jag mig fortfarande hängig men var TVUNGEN att få ihop pengar till mat. Så jag tog mig i kragen och spelade 2,5 timmar och fick ihop 50 dollar. Det gav mig lite mer andrum.

Idag (Onsdag) har jag fått äran att låna Slims finförstärkare i tre dagar medan han är och hjälper en kompis på ett bygge. Jag är fortfarande lite krasslig men med den nya stärkaren är det lättare att sjunga och man behöver inte anstränga rösten lika mycket. Eftersom att jag är ensam måste jag dock spela i ett sträck. Därför har jag bestämt mig för att avvakta till i eftermiddag och sedan försöka spela dryga två timmar non stop. Perioden 15.30-17.30 brukar vara rätt lönsam så jag hoppas att det ska gå ihop.

Bon Iver-konserten i Måndags var så klart fantastisk! Det var i stort sätt samma show som den jag såg i Stockholm i November(?) förutom några smärre förändringar i setlisten. Personligen hade jag dock hoppats på ett liiite mer akustiskt präglat uppträdande nu när de hade förmånen att tillgå Operahusets magiska akustik. Men tyvärr så ville de tydligen inte ändra showen utefter de yttre förutsättningarna. Lite synd. But still, Bon Iver är det bästa jag sett live. Någonsin.